Ford Mustang GT – Recension

  • IMG_6184012722
  • IMG_6196012734
  • IMG_6203012741
  • IMG_6205012743
  • IMG_6207012745
  • IMG_6208012746
  • IMG_6210012748
  • IMG_6224012762
  • IMG_6233012771
  • IMG_6241012779
  • IMG_6252012788

Vad symboliserar USA mer än överkonsumtion? Jo Mustang. I årtionden var den ett alternativ för dem som älskade fart men som inte ville betala skjortan. Tyvärr fick man också vad man betalade för och lika länge har Mustangen som i princip alla amerikanska bilar fått kritik för att vara utdaterad och helt enkelt inte hålla måttet. Ford tog till sig och efter att för första gången provkört bilen förra året konstaterade jag att det nu är en bil som levererar. År 2018 uppdaterade Ford modellen och jag skall i denna recension ta reda på om denna klassiker verkligen har förbättrats.

Den nya, uppdaterade modellen skiljer sig egentligen inte särskilt mycket mot den som testades för ett år sedan. En mer åtstramad front med smala framlyktor tillsammans med nya baklyktor står för de mest framstående förändringarna. Om man har lite mer tid att studera utsidan kan man dock urskilja detaljer såsom ett par fungerande luftintag på motorhuven samt att två avgaspipor har nu blivit fyra. Lackad i den uppseendeväckande färgen Orange Fury såg testbilen majestätisk ut med den karakteristiska långa huven och korta baken. Förändringarna må vara få men de har alla hjälpt till att ge bilen ett nytt och fräschare yttre och enligt mig är det till det bättre.

Den stora nyheten inuti är en helt digital mätardisplay som förändrar utseende beroende på vilket körläge man är i. Det är lätt att skärmarna som ersätter mätarna blir plottriga och svårtydda men Ford har lyckats göra ett utmärkt jobb. Ett par gedigna Recaro-stolar gör att man sitter som en kung. Uppenbart designade för komfort men även att stödja upp när det behövs. Något jag förvånades över var att hela inredningen inte bara bestod av plast. Många ytor är nu täckta med skinn och känns jäkligt bra att ta på. Designspråket är väl kanske inte det mest moderna och särskilt mittkonsolen kändes ganska utdaterad. Detta trots att större delen tas upp av Fords nya SYNC 3 med en riktigt snabb och användarvänlig skärm.

Den absolut viktigaste delen är trots allt hur bilen är att köra, och med en stor v8 på 450 hästkrafter var såklart förväntningarna skyhöga. Med det nya aktiva avgassystemet finns ett tyst läge för att inte störa grannarna när man startar bilen en tidig morgon. Antalet gånger denna funktion användes var dock lika med noll, för det här motorljudet går det inte att få nog av. Med sport och raceläget öppnas ventilerna i avgasröret och mullret på låga varv är beroendeframkallande. Tro dock inte att detta är en bil byggd för att endast glida med. Motorn trycker på ordentligt även på riktigt höga varv och med en snabb 10 växlad automatisk låda gör man noll till hundra på runt 4 sekunder. Som förväntat var första intrycket överväldigande och med regn var bilen lika lätt att köra fort med som att försöka operera i en storm. Som tur var slutade det regna och med det fick jag även ett helt nyvunnet förtroende för bilen. Bilen är stor och kraftfull men Ford har äntligen slopat den stela bakaxeln. Välkommen till 2000-talet Ford. Att ge sig ut på lite slingrigare vägar är inte längre något man behöver vara rädd för. Med bakhjulsdrift och massor av vridmoment gäller det dock att man är alert som förare, men den energi du ger får du i tillbaka i mass. Det är en speciell, rå känsla och det känns inte som att det är något emellan en och bilen. Mustang levererade en unik och rå körupplevelse jag sent kommer glömma.  

Dyrare, snabbare och bättre. Ford har tagit ett stort kliv med nya Mustang samtidigt som den där unika känslan som infinner sig när man kör en muskelbil finns kvar. Kvalitetskänslan inuti må kanske inte vara perfekt, men den har definitivt tagit stora kliv. Dessutom är det nog det sista man tänker på när man startar motorn och med en prislapp på cirka 550 tusen är den inte bara prisvärd. Den är i en klass för sig.

You may also like...