Renault Megane GT: Potent familjebil

Renault har alltid gått sin egen väg när de bygger bilar med säregen design och en stor dos körglädje. Med de nya uppfräschade modellerna ligger man fortfarande i ett billigare segment samtidigt som man skall kunna få en adrenalinkick, men tankarna förs alltid tillbaka till de benhårda Clio modellerna som trivdes mer på bana än gatan. Megane är en större bil gjord för familj och pendling och är i princip motsatsen, fast om man nu har lite mer bråttom till dagiset än vanligt finns det två bokstäver som mycket väl kan vara lösningen, GT. Lösningen för alla gasglada föräldrar.

Man får inte glömma att det här fortfarande i grund och botten är en Megane. Modern och klart inriktad till en yngre åldersgrupp. I och för sig har Renault alltid varit mer än unika i sin design vilket har lett till både underbara men också ganska urfula bilar. Med GT har man varit försiktig med fläskiga detaljer och har istället gått mot ett mer moget utseende. Visst, den har lite sportiga linjer och luftintag som inte riktigt hade passat vardagspendlaren, men den har en vuxnare attityd som saknas lite hos de mindre utrustade modellerna. Det är nästan kusligt att genom att förlänga spoilern som sitter ovanför bakrutan har aktern fått en helt annorlunda framtoning, vilket också förstärks med extra plast som likt en botoxinjektion ger mer volym och fyllighet i karosseriet. Tyvärr har även Renault, vilket faktiskt är föga förvånande, inte bara fejkade avgasändar. De har dessutom gjort förberedelser för ett extra avgasrör i aktern och sedan fyllt upp det med lite plast, men om man inte nu ställer sig på alla fyra och stirrar in i det svarta intet kommer man säkerligen aldrig märka av denna minimala detalj.

Trots detaljer såsom extra luftintag och klart snyggare kaross är det smakfullt gjort och förstör inte utseendet genom att vara överdrivna och skrikiga. GT-modellen har sannerligen det lilla extra utan att vara för mycket. Detta tema finnes även inuti. Med några få simpla medel har interiören tagit flera steg framåt. Det går nästan att jämföra med en Clio RS med gedigen kvalitet där man sätter händerna. Ratten är greppvänlig och har blåa sömmar, en färg som går igenom hela insidan. På stolarna, dörrpanelen, växelspaken, ja du kan till och med sätta interiörfärgen till blått. Eller om det inte passar så finns det lila, röd och många fler färger att välja mellan. I grund och botten är det en väldigt kapabel familjebil, även om just denna modell är av halvkombimodell vilket gör att bagageutrymmet blir lite lidande. Jag förstår att det här är att hacka ner på detaljer och anledningen till det är att det inte finns särskilt mycket att klaga på. Bekvämt och tyst, precis vad man önskar, till och med när man startar motorn.

 

 

 

Bilen är enkel att köra med automat och det finns möjlighet att till och med lägga i komfortläge när man verkligen behöver beta av milen, om man nu lyckas hitta farthållaren (den sitter inte på ratten). Men jag har kört en vanlig Megane och vet redan att det är en bil som kommer ta dig från A till B utan problem. En GT skall ge något mer: den skall vilja få dig som förare att faktiskt vilja ha mer. Kort och gott, den skall få dina pupiller att krympa och armhåret att resa på sig. Tack vare fyrhjulsstyrningen får man en körkänsla som jag själv aldrig upplevt tidigare. Man märker inte av någon särskild skillnad vid vanlig körning men när man håller lite högre hastighet känner man verkligen hur framhjulsdrivningen får bilen att understyra. Vilket är fullt normalt och gör bilen förutsägbar och säker, men alldeles plötslig känner man hur baken börjar släppa och göra så att bilen känns som en bakhjulsdriven bil. En fullständigt bisarr förstagångsupplevelse som man som tur är vänjer sig vid ganska fort, men det går inte påstå att den är helt bekväm när man närmar sig gränsen av grepp och det är också tack vare en väldigt mjuk fjädring som tillåter alldeles för mycket lutning vid hårdare körning. De elektriska säkerhetsnäten ingriper hårt och fort och ser till att bilen håller sig på vägen. Även om det ger bilen ett intryck av att vara tillbakadragen. Vi försökte hitta inställningarna eller knappen som skulle lätta på kättingarna och ge oss mer kontroll men efter ungefär en kvarts letande gav vi upp. För trots att motorn är en liten krabat har en turbo lyckats skrämma upp den till över 200 hästkrafter, vilket tillsammans med lite för smala däck blir ganska mycket för framvagnen att arbeta med.

Vad vi har är en enkel och användarvänlig bil som gör det hur enkelt som helst att köra in någon minut på väg till jobbet utan att tänja på någon som helst komfort och användbarhet. Den är fortfarande en stor och relativt tung herrgårdsvagn och det märks, men för sitt syfte och till den marknad den riktar sig mot är Renault Mégane GT mer än välkommen.

Upplands Motor, som vanligt otroligt hjälpsamma och lösningsfokuserade.

 

You may also like...